Inget roligt sportlov..

Nä, det blev inget vidare roligt sportlov.. Vi var sjuka hela lovet. 
Först ut var ju Lucas och sen jag, länge sen jag var så dålig. Har inte 40 graders feber så ofta direkt ;)
Sen insjuknade både Elsa och Love samtidigt och Leon dan därpå
Leons feber rasade upp till 41,2 bara på en timme. Och i onsdags åkte Jens på det och Liam blev krasslig. 
Liam har dock inte haft så hög feber, bara legat runt 38 men hängig och hostig har han varit. 


Och så i torsdags så åkte Idun på det. Vore ju konstigt om hon hade klarat sig. 
Febern steg till lite över 40, pratade med 1177 som man ska med små barn och vi kom fram till att avvakta tills fredagen och om hon fortfarande hade feber så skulle vi ringa vc. Och nog hade hon feber alltid, och alvedonen gjorde ingen större nytta. 
Fick en tid på förmiddan till henne och det var labbet direkt när vi kom dit. 



Och med en redan väldigt ledsen skrutta så var det inte kul alls att få ett stick i fingret. Hon var ledsen innan, under och efter.. Hon gnydde sig till sömns i väntrummet och det blev ett bra tag att vänta på att hon skulle få komma in till läkaren. 

Små fingrar, stort plåster <3 

Proverna såg bra ut, så inget RS som de ville utesluta. Och hon lät bra på lungorna osv. Så det var bara att åka hem och fortsätta behandla febern. 
Lucas och jag åkte och storhandlade efter att jag hade varit hemma med Idun. Det ekade i alla skåpen när man inte handlat ordentligt på ett tag. Och nu hade jag ju lite ork till att ta mig iväg. 

Idun blev sämre på eftermiddan/kvällen. Hon tempade 41.1 som högst och alvedonen gjorde absolut inte den nytta som jag ville att den skulle göra. 
Hon var bara ledsen, ville inte ha flaska, inte heller amma och kl 22 tog hon och jag ett bad, ett lite svalare i hopp om att det skulle göra lite nytta och att hon skulle komma till ro. Efter en timme var badet lite för svalt för min del så då pallrade vi oss upp. Fortfarande en ledsen liten tjej men hon slocknade tillslut i famnen. 


Med tanke på att hon inte ville äta så var det lite oroligt.. Hon somnade sen i sin säng och sov hela natten, var förberedd på att inte få sova alls. 

Och på morronen var hon piggare och gissa om hon gjorde oss glada när hon glatt åt upp ersättningen! 
Var ju lite orolig hur dagen skulle bli, om febern skulle rasa upp igen eller om det skulle ge sig. 



Lucas och jag hade planerat att åka till stan och eftersom Idun verkade piggare så begav vi oss iväg. Blev en mamma och Lucas-dag :) 
Vi uträttade lite ärenden och sen blev Lucas hungrig, som vanligt alltså ;) Killen som kan äta typ konstant ;) 



Uträttade lite fler ärenden efter att vi hade fått i oss lite lunch. 
Jens skickade bilder på en glad lite tjej, så otroligt skönt att se! 

När vi var klara var det bara att styra hemåt, svänga förbi posten efter lite paket och pizzerian fick stå för kvällsmaten. 
Efter att de små kommit i säng så blev det soffmys till Mello. 
Och då var det en väldigt glad lite tjej och febern höll sig borta! 

Och ja, nu är det ju på bättringsvägen. Alla är vi lite snoriga och hostiga men det går åt rätt håll iallafall. 
Lucas var så glad att han fick åka till Edwin i söndags, vi har ju inte kunnat göra nånting. 
Och det gjorde inte dom nåt att han var lite hostig fortfarande. 

Jens fick ju avboka alla sina demosar förra veckan, eller ja annan personal som gör det åt honom och han missade pristävlingen i helgen. Men idag är han iväg på två bokningar så får väl se hur de lagt upp de andra som de fick avboak förra veckan. Tur att han inte kom iväg på mötet i onsdags, hade inte varit så kul att köra hem från Jönköping med hög feber, huvudvärk osv. 

Tanken var att barnen skulle tillbaka till förskolan den här veckan, de har ju varit hemma sen innan jul. Och förhoppningsvis har det lugnat sig med sjukdomarna.. 
Men som det ser ut nu så får de bli hemma den här veckan också, de är snoriga alla tre och lite hostiga fortfarande. Så känns bättre att de får vara hemma och bli kvitt förkylningen och hostan. 
Så vi får väl se om de kan gå nästa vecka istället. Leon hävdar dock bestämt att han inte vill gå dit. 
Och ja, jag tror att vi kommer att vara tillbaka på samma ruta som de första månaderna när han började. Dels så är det ju länge som han har varit hemma och sen är det två nya fröknar sen han slutade. 
Så vi får väl se hur det går. 

Sitter och väntar på att Jens ska komma hem, men än dröjer det nog en timme till minst. 
Så får roa mig med att fixa med lite grejer och slökolla på tvn. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0