danielssonsgarden

De här svullna fötterna alltså... 

 

Ja veckobyte idag med ja, och 13 dagar kvar till utsatt datum. 
Bebisen är mer än välkommen ut nu eller väldigt snart ialla fall. 
Kroppen verkar liksom tycka att den är färdig med det här nu eftersom den strejkar. Om järnvärdet har ökat nånting med hjälp av järndroppet har vi ju ingen aning om eftersom inga nya tester har tagits eller så. Har nästa besök hos barnmorskan på torsdag så då får de allt ta lite nya tester. Känner mig ju "piggare" i huvudet ialla fall. 
Nu har jag ju börjat kunna äta lite mera och även dricka mera men orken i kroppen verkar ju inte vilja komma tillbaka ändå. 

Vi får väl helt enkelt hoppas att det blir som läkarna på förlossningen sa, det kommer bli bättre efter förlossningen.. 
Men just nu känns förlossningen väldigt långt bort, det skulle ju kunna hända när som helst nu men jag är ju rätt säker på att det dröjer. Varit inställd väldigt länge på att jag ska gå över tiden, har den känslan i kroppen. 
Så kommer det igång tidigare blir jag bara superglad! 

Ja inte var kroppen mindre öm och stel idag när jag vaknade, höll på att inte ta mig upp ur sängen. Klockan var mycket innan jag väl tog mig upp kan jag säga. 
Besök fick vi också men de höll på med bilarna så ingen jag behövde gå upp och vara social med ialla fall eftersom de var ute. Och jag fick frukost serverad i tvrummet. 

Efter några timmar åkte de hem så då kunde jag sätta Jens i arbete ;) Han har fått städa idag, grabbarna har hjälpt till också en del. 

Elsa och Lucas har lekt för fullt med en flyttkartong under eftermiddan. De lekte tydligen mamma, pappa, barn enligt Lucas fast de verkade inte riktigt överens om hur den leken skulle lekas ;) 

Blev en riktigt lugn dag för min del, som alla andra dagar med andra ord ;) 

Elsa som hade lite feber igår kväll har varit bättre idag. Och näsan är inte som en öppen kran. Så man kan ju hoppas att det vänder redan på henne. 

Nu är det dags att krypa ned i sängen, skoldags för Liam imorron igen. Han har ju haft "långledigt" nu eftersom det har varit studiedagar både torsdag och fredag. 

Visserligen inte jag som går upp med honom men jag vaknar ju samma tid ändå. 

 

Ja det kan man säga att jag började morronen med i lördags. För jag hade närkontakt med golvet... 
Reste mig upp på toaletten och skulle gå ett steg och benen viker sig och jag faller ihop på golvet, slår i rätt rejält och huvudet in i duschkabinen och väggen. 
Jens kommer infarandes och undrar såklart vad som hände.. Fick hjälp att sätta mig upp och med alla hormoner i kroppen så går det ju inte få nån hejd på de där jädra tårarna heller. Men till slut kom jag upp och satte mig i sängen istället. Ont i huvudet och öm i kroppen redan då. 
Det blev inte bättre med tiden om man säger så. 
Skrämde nog Liam en del också när han kom och fick reda på det för sen när jag skulle ta på mig kläder och gå på toa så satt han utanför i sängen för att han ville ha koll så det inte hände igen. 

Sen blev jag beordrad att lägga mig i sängen för vi skulle lyssna på bebisens hjärtljud. Inte för att jag föll utan för att jag tyckt att bebisen rört sig mycket mindre under ett dygn. Hjärtat pickade på fint och h*n blev irriterad över att ha angelsounden tryckt mot magen. Och ja, sen efter det så har bebisen hållt igång som h*n brukar göra. 

 

Jens tyckte att jag behövde komma ut och se nåt annat än husets väggar så han släpade fram rullstolen och packade in den och barnen i bilen och lyckades få ut mig till bilen också. 
Blev en sväng till K-rauta för att köpa blommor, Ikano fick sig ett besök och hm ja det råkade bli lite mer kläder till bebisen ;) middagen fick Ikea bjuda på. Sen fick det bli en sväng in till Maxi innan vi styrde hemåt. 
Skönt att komma ut lite bland folk även om man (läs jag) känner sig otroligt lat som sitter i rullstolen när man liksom egentligen inte har nåt riktigt handikapp.

Väl hemma igen var det dags att inta soffan och inleda lördagsmyset med film och godis. 

 

Lucas klagade på halsont igen i onsdags och för att ta det säkra före det osäkra fick han vara hemma från dagis. 
Dock så slutade det halsonda bara han fick dricka lite. 
Men han blev sämre på eftermiddan och han fick feber och blev snorig. Och senare på kvällen var han riktigt ordentligt förkyld och den obligatoriska hostan kommer som ett brev på posten. Går undan när skiten kommer.
Hängig under torsdagen också men sen har det vänt till det bättre. 

Men sen var det ju näste "man" på tur såklart... Elsa var lite känslig som grabbarna brukar kalla det i fredags och nog började näsan att rinna på henne också i fredags eftermiddag. Och det blev en orolig natt eftersom även där kommer hostan som ett brev på posten. 

Har gått och blivit lite förkyld jag också, så nu kan jag nog räkna med att få ha den tills bebisen är ute för det brukar inte ge med sig innan dess om jag blir förkyld under graviditeten och framför allt inte emot slutet. 

Återstår att se om Jens och Liam klarar sig, Jens har känt av lite men Liam verkar det lugnt med och han brukar vara den som klarar sig. Fast han kan ju inte låta bli Elsa utan bär omkring, kramar och pussar på henne så vi får väl se :) 

Men det får gärna gå över fort på dem så de får vara friska. Antar dock att Lucas hinner dra hem mera elände innan bebisen har kommit. Fasar för när det kommer att stå magsjuka på tavlan på dagis men det får nog bli samma sak i år, de får ringa hit och meddela så fort de får ett fall av magsjuka.

I fredags var vi iväg på en lite försenad 15-månaderskontroll av Elsa. 
Fick samla på mig lite energi för att följa med men jag har lite svårt att släppa kontrollen helt till så jag vill gärna vara med. 

Det första sköterskan undrade var hur det var med mig eftersom jag var så blek och så fick vi dra hela historien. 
Hon tyckte det skulle göras fler kontroller på förlossningen av mig och fler tätare kontroller hos barnmorskan. 
Men men, alla tycker ju tydligen inte likadant. 

Sen kom vi ju till Elsa och där har det ju hänt lite sen vi var där i juni sist. Mest spända var vi ju över vikten och längden, vad som hade hänt där under de här tre månaderna. Hon hade ju inte fyllt ett sist vi var där. 

Visade lite av sitt humör gjorde hon också när hon inte fick riktigt som hon ville ;) Men Kerstin sa att det behövdes nog när man hade två större bröder ;) Och ja, nog kan hon säga ifrån alltid. 

Vikt: 9080g (+890g)
Längd: 76,5 cm (+5,5cm) 
Huvud: 46cm ( +0,4) 

Så lite hade ju hänt och längden är ju det vi märkt det mest på eftersom hon i stort sett hoppade över storlek 74 i kläder. Finns väl några enstaka plagg i den storleken som hon fortfarande kan ha. 

Hon pratar ju inte så mycket men hon har ju fullt upp med motoriken och man kan ju inte ha tid för allt heller :) 
Så det kommer nog mera av den varan snart också. Hon kan ju hämta grejer man ber henne om och hon kan visa en del kroppsdelar osv. 

Gick därifrån med en godkändstämpel i rumpan :) Trodde att hon skulle gått upp för lite i vikt men hon följer sin viktkurva och på längdkurvan har hon hoppat upp lite. 

Vårat lilla hjärtegryn, tänk att hon när som helst ska bli storasyster!! 

Lite nytt till bebisen blev det ju när vi var till stan i fredags.. Allt blev från Newbie, älskar deras kläder. 

 

20 dagar kvar till utsatt datum, låter inte alls mycket egentligen. Men väntan är ännu värre nu när man inte kan ta sig för nåt ju. 
Grabbarna tycker det är dags för bebisen att komma ut snart, de längtar ju de också. Och precis som mamma och pappa är de ju nyfikna på vem som gömmer sig därinne. 
De är så omtänksamma grabbarna så, ligger jag till sängs så kommer de och frågar med jämna mellanrum om jag vill ha nåt eller så. Likaså om jag sitter inne i soffan visserligen. 
Häromdagen var jag sängliggandes på morronen och Liam var hemma från skolan pga huvudvärk. Men han var och kollade till Elsa flera ggr om hon hade vaknat och när hon hade gjort det så smög han in, han trodde att jag låg och sov, och så tog han med sig henne in till tvrummet där han hade koll på henne.

Och han hjälper till massor med Elsa, inte för att han måste utan för att han vill. Är nog lite av hans ögonsten ;) 

Börjat kunna äta lite igen ialla fall, men kroppen är ju helt slut ännu. Var en pärs att ta sig ned och upp för trappan när det var dags för middag. Man får liksom draaaa sig upp för trappen. Tur det finns räcke... 
Arbetar på att få i mig så mycket vätska som möjligt om dagarna också, så det går väl åt rätt håll ialla fall. 

Idag blev det en lugn förmiddag, fortfarande väldigt trött i kroppen men klarare i huvudet. Tidigare var det ju jobbigt att bara hålla ögonen öppna. 
Men energin kommer nog inte tillbaka förrän jag har kunnat börja äta och dricka som jag ska igen. Vilket jag har lyckats lite med idag ialla fall. Igår lyckades jag få i mig nästan en liter vätska under hela dagen och idag har det nog blivit lite mer än så plus att jag har lyckats peta i mig lite mat. 

Kämpade mig ut till bilen på eftermiddan då vi hade tänkt oss en tur till stan. Några saker som behövde inhandlas. 
Första stoppet blev Skopunkten för skor till Elsa och Lucas. Hittade en pall att sitta på och där fick jag sitta ungefär hela tiden. Var och plockade lite bland skorna ett par gånger men det gick inte alls länge. 
Elsa blev superglad över sina nya skor och sprang fram och tillbaka i dem, lite ovant såklart :) 
När vi väl var klara där var jag både illamående och helt slut i kroppen. 
Så då var ju frågan hur sjutton jag skulle kunna ta mig till de andra affärerna. Sen kom vi på att de brukar ha rullstolar att låna ut på Ikano. 
Så vi åkte dit och Jens var inne och frågade och visst fick vi låna. Så det fick bli att jag och Elsa åkte rullstol. 
Handlade det sista, tror jag, till bebisen och kollade efter jacka till Elsa men den vi ville ha hade de inte fått hem till butik ännu. 
Blev klara snabbt och kunde åka över till Maxi istället. Kunde även där låna en rullstol så jag kunde följa med in. 
Blev en ny dammsugare, lite nya mysbyxor som jag kan ha med till BB och så lite annat. 
Sen kunde vi styra hemåt, lite mat från McDonalds var ju ett måste såklart enligt Lucas. 

Väl hemma så har det bara blivit soffhäng framför Idol. 
Men nu är det dags att lägga sig i sängen och se om man kan få sig lite sömn. 

Ja i onsdags hade jag ju ett bm-besök inbokat. 
Man kan ju inte säga att jag mår så jättebra, det har liksom inte blivit bättre. 
Togs prover osv som vanligt och en orsak till min trötthet osv hittades nog. 
Järnvärdet låg bara på 98, så det blev att ta blodprov i armen också för att se vad det visade.
In till bm och det blev de vanliga kontrollerna. Blev ju en hel del prat om hur jag mår osv också och vad vi ev kunde göra för att få det att bli bättre. Fortsätta äta mina vitaminer, bra om man kan behålla dem också, och att jag skulle försöka hitta nåt som jag är sugen på som jag kan mata i mig?!
Om man inte har nån matlust överhuvudtaget och inte kan behålla det lilla man försöker stoppa i sig vare sig man är sugen eller inte, så är det inte så lätt.

Blodtryckete var okej, sf-måttet slutade på 37 cm så den hade "bara" växt 1 cm på två veckor denna gång. 
Sen kom vi ju till det med hjärtljuden, hittades snabbt men det slog också väldigt snabbt. 187 slag per minut mätte den upp. Vilket inte bm var så jättenöjd med såklart. Så det fick bli att känna på magen och lite så och sen ta och mäta hjärtljuden igen men de var lika höga. 
Ut för att ta blodprovet som skulle till labb och sen sitta och vänta på provresultatet och bm skulle ringa förlossningen. En ny koll av hjärtljuden igen innan vi lämnade barnmorskan men det låg lika högt då också. 
Så en tid till förlossningen fick vi för att kolla upp det. 
Och blodprovet som togs visade att järnvärdet inte var bra på nåt håll. 

Hem för att hämta Lucas som hade varit med pappa här under tiden som vi var hos bm och sen hann de fixa lite innan vi begav oss iväg. Lämnade av Elsa och Lucas hos farmor och Lisa, Liam ville åka hem efter skolan istället. 

Fick bli att åka rullstol från entren upp till förlossningen, kroppen orkar helt enkelt inte. 
Väl där fick vi ett rum och ctg kopplades på. Då hade hjärtljuden lugnat ned sig och låg på det vanliga som det brukar göra. Sammandragningar såg de ju också att jag hade. 
Låg en timme med ctg och allt såg finfint ut hela tiden. Lite prover togs och läkaren var inne och undersökte ordentligt. Ultraljud och h*n ligger fortfarande med huvudet neråt och tappen är stängd och 2 cm lång men jag har börjat öppna mig innanför den. 
Provresultaten hade inte kommit ännu så det blev att vänta ytterligare över en timme, skiftbyte också så den andra läkaren fick ta beslut om vad som skulle göras osv. Min första tanke var att det skulle vara den enda läkaren som jag inte ville ha som skulle komma in. 
Och mycket riktigt, nog var det han alltid. Men denna gång var han ju ialla fall trevlig. 

Fanns inte så mycket de kunde göra. Urinprovet visade ju att jag hade massor av kretoner, dvs att kroppen har dåligt med näring och vätska men blodprovet hade inte visat lika illa som det så inget dropp. 
Det enda som kunde få mig att må bra igen skulle vara en förlossning och ja, den får vi ju vänta på såklart. 
Men han skrev ut lite nya mediciner och så tog vi upp det här med järnet och han skulle skriva ut en järnspruta som jag fick ta ut på apoteket och sen åka till vc och ta den. 

Vi fick åka därifrån och åkte och tog ut medicinerna. På väg hemåt så ringde mobilen och då var det från förlossningen och de undrade var vi hade tagit vägen. Sa som det var att läkaren hade sagt åt oss att åka hem. 
Då hade han ändrat så att jag skulle få järndropp uppe på förlossningen istället, så det var bara att åka tillbaka. 
Det kopplades på rätt fort när vi kom dit och det skulle ta en timme ungefär. Och det knallade på rätt fort. Hamnade i ett förlossningsrum denna gång och det gjorde ju inte längtan mindre till att få ligga där. Klart man inte längtar efter det onda men det andra såklart :) 
Och vi hörde andra föda om inte annat, tror de hördes på hela förlossningsavdelningen. 
Några små dagsgamla bebisar såg vi också. 

Äntligen blev vi klara och kunde rulla hemåt. Hämta upp barnen på Erikstad och sen köpa hem lite mat i Åtvid, vilket höll på att inte gå eftersom klockan var närmare 21.30 och det mesta var stängt. Men en pizzeria var öppen och vi fick lite extra mat med oss hem som andra hade beställt men inte hämtat och han ville bli av med det. 
Mat i magarna, ja på de andra i familjen, och sen var det bara att stupa i säng. 

 

Så ja, nu är det bara och vänta och se om järndroppet gör nån nytta. En påse med sånt dropp är som att äta järntabletter i tre månader så nån skillnad måste det väl bli. 
Kände mig lite klarare i knoppen när jag vaknade igår ialla fall. 

Ja, lilla fröken har ju knallat en del nu ett tag men enbart på övervåningen. Där kan hon knalla från tv-rummet och ända in i sovrummet utan problem, kryper över de stora trösklarna bara. Och hon går i stort sett hela tiden i tv-rummet när hon rör sig mellan leksakerna osv. Och i hennes älskade foppatofflor knallar hon galant också. Tom så att hon lyckas att småspringa fram lite. 
Men på nedervåningen, ute eller om vi har varit iväg så har hon ju vägrat att gå. Eller jo, hos mamma och pappa har hon ju knallat en del. 

Men så nu ikväll helt plötsligt efter middan när hon fick gå ned på golvet så knallade hon runt för fullt även på nedervåningen. Var ju helt säker på att hon bara skulle krypa runt som vanligt men icke. 
Så nu kanske det har lossnat ordentligt :) 

 

Ser man det så här så ser det ju inte ut att vara så långt kvar, eller ja det är det ju inte egentligen. Men det känns verkligen som eeevigheter just nu då jag inte mår nåt vidare alls. 
Kan fortfarande inte äta som jag ska och jag får riktigt ont av minsta lilla och klarar knappt av att ta hand om Elsa. 
Vågar inte ens bära på henne i trappen eller annars heller för den delen för jag har göra med att lyckas få kroppen att ta sig fram självt utan en massa yrsel osv. 
Mycket onda förvärkar och inte behöver jag göra nånting för att de ska sätta igång heller. Så är inte den här kroppen väl förberedd inför förlossningen så vette sjutton. 
Men som sagt, jag tar mig knappt utanför huset och kan inte göra ett dugg här hemma i stort sett, isf måste en stol finnas till hands väldigt nära. Tur jag har grabbligan som hjälper till! 

Längtar till att jag kan börja göra saker och ting själv igen. 

Man kan väl säga att jag har börjat samla på mig lite vätska också. Liams reaktion ikväll när jag la upp fötterna på soffbordet var "Oh shit".. Så ja, de är en aningen svullna om kvällarna ;) 

En aningen stressad har jag börjat känna mig också. Som en vän sa "Tänk på att det är fjärde barnet så det kan komma tidigare eller det kan gå undan"...
Och jag har inte kommit mig för med nånting. Inga bebiskläder är upptvättade mer än strumpor och mössor och inga väskor är packade, sängen är inte iordninggjord eftersom Elsa sover i den fortfarande, ja det är inte mycket som är gjort inför bebisens ankomst med andra ord. Dags att ta tag i det alltså. 
Jag är ju visserligen rätt säker på att jag kommer få gå över tiden. Hade ju en rätt jobbig graviditet med Lucas och där lovades att jag inte skulle behöva gå över utan sättas igång osv men det slutade ju ändå med att jag gick över 12 dagar. Så jag går nog över denna gång också med tanke på hur jag mår. 

För övrigt så är det full rulle därinne i magen. Märks ju att det är trångt såklart så rörelserna har ju ändrat karaktär. Är så nyfiken på vad det är för en liten krabat som gömmer sig därinne, resten av familjen också såklart. Jag tror ju på en liten kille medans övriga i familjen tror på en liten tjej, tom Elsa tror det blir en tjej enligt Lucas, för det har hon berättat för honom ;) 
Vi får väl se vem som har rätt :) Är så glad oavsett vad det blir. 
Namnlistan växer dock både på pojk-och flicksidan så vi får väl se om vi kan lyckas komma fram till nåt namn sen :) 

 

 

Idag är det 30 dagar kvar till utsatt datum. Men h*n är välkommen innan dess, men det är nog inte så troligt. 

 

Seg dag idag, lyckats tvinga i mig lite mer mat idag ialla fall men det gäller ju att fortsätta att göra det också. 
Att göra nånting är dock inte att tänka på vilket är en aning frustrerande. Att se allt som behöver göras och som jag vet inte kommer bli gjort om jag inte gör det själv.

 

Elektriktern lyckades komma idag ialla fall, tredej gången gillt... Dock så blev han inte klar då en grej till belysningen inte fungerade så han måste komma tillbaka igen. 
Men lyset blev bra ialla fall, att en sån liten list kan ge så mycket belysning! 
Får nog ta och visa bilder på allt snart :) 

Något jag/vi behöver ta tag i också är att få Elsa att sova i sitt rum. Tror inte att det kommer bli några problem, har ju aldrig testat än, men jag tror hon fixar det direkt. Är bara att det känns väldigt konstigt i mammahjärtat att redan flytta ut henne ur sovrummet. Sen får vi väl se hur det går med det där att inte väcka henne.. 
Har en känsla av att Jens och Liam kommer att lyckas med det om inte annat om morrnarna när Liam ska till skolan för ingen av dem kan vara speciellt tysta och för att komma till tv-rummet måste de ju gå igenom Elsas rum. 

Lucas mår redan lite bättre. Skönt när medicinen gör nytta så pass snabbt. Han kunde sova under natten och han har fått i sig lite mer idag. Han har ätit ägg och räkor flera gånger om dan. Nu ikväll tyckte han att det var väldigt synd att han hade ätit upp alla räkorna :) 
Så det går ju åt rätt håll ialla fall :) 

 

 

Igår när Lucas kom hem från dagis så klagade han på halsont och han åt ett antal isglassar för att lindra. 
Under kvällen blev det värre och han grät sig igenom större delen av natten och Lucas är inte den som gnäller i onödan så att det var nåt riktigt galet förstod vi ju. 
Morronen och förmiddan fortsatte likadant och han var ledsen. Han kunde knappt prata, grötigt, och fick inte i sig nåt att äta och knappt nåt att dricka. Och när vi ringde till dagiset för att säga att han inte kom idag så sa de att de har haft några fall av halsfluss, trevligt om de kunde skriva det på tavlan också. Där har det bara stått att de har haft fall av svinkoppor. 

Chansade på att ringa vårdcentralen och vi fick en tid att komma till labbet för att ta halsprov. Så vi åkte dit, halsprov togs och sen var det ju bara att vänta på resultatet och sen skulle en sköterska kolla i halsen på honom också. 
Och ja, sköterskan kunde ju också konstatera att han var väldigt svullen och röd i halsen och provsvaret visade positivt för halsfluss. Så det blev en sväng ned till apoteket för att hämta ut penicillin. 
Han har så ont gubben att han helst hade velat ta hela asken med tabletter för att bli av med det onda. 
Han har tjatat sen han tog den första tabletten direkt när jag kom ut från apoteket om att få ta fler tabletter. 

Hungrig är han ju men får inte i sig nånting, glass fungerar inte heller idag och han har fått i sig en festis ungefär på hela dan. Nu ikväll lyckades han få i sig ett glas med fruktsoppa i samband med att han tog medicinen. 
Hoppas på en lite lugnare natt för honom nu och att medicinen börjat göra lite nytta iaf tills imorron så svullnaden kanske gått ned lite. 

Själv mår jag inte så toppen heller men det är ju mest graviditetskrämpor och mina vanliga krämpor. 
Magen har fått för sig att den inte tål nåt, vad vette sjutton än, Laktostabletter är inhandlade idag ialla fall och så lite andra mediciner. Tyvärr kan jag inte ta de medicinerna jag verkligen behöver för det finns ingen forskning alls på om det påverkar bebisen eller inte och här chansas då inte. 
Och sen har jag ju inte kunnat äta ordentligt på över 1½ månad, den senaste veckan så har jag knappt fått i mig ett mål med mat, och jag kan säga att barnen äter mer än vad jag gör. Elsas portioner är större än mina.... 
Bebisen får ju av mina reserver som bm sa men det hade nog varit bra om jag hade kunnat få mig nåt också för det känns verkligen i kroppen nu. Går ständigt med spagettiben och yrsel, har hållt på att svimma flera ggr. 
Men bm:s tips var ju bara att fortsätta knapra vitamintabletter så jag fick i mig det viktiga, inte för att jag förstår hur det ska hjälpa mig energimässigt. 

Idag trodde jag nästan att vi skulle få åka in till förlossningen. På väg in till affären och jag får ett djävulskt tryck neråt och förvärkar. Lyckades knappt ta mig dit jag skulle i affären men efter mycket om och men så, men det blev en ond bilfärd hem för det lugnade då inte ned sig i första taget. 
Har fortfarande rejäla förvärkar men det är lite längre mellan dem nu så jag hoppas de ska lugna ned sig helt när jag fått krypa ned i sängen om en liten stund. 

Men först har jag lovat Liam att jag skulle fixa en lapp till gympaläraren tills imorron. 
Han slog i stortån innan han skulle lägga sig och spräckte nageln på mitten och det knakade till i tån och han kunde inte gå ordentligt på den just då. Återstår att se hur den ser ut imorron. Men han ville ha med sig en lapp ifall han hade lika ont imorron så han kunde ta det lugnare på gympan. 

Älskade lilla busfrö som blir 15 månader gammal idag <3 

Är ni sugna på att köpa jultidningar så säljer Liam även i år, och för samma förlag som alltid dvs Jultidningsförlaget. 
Han kämpar på bra för att nå sitt mål och skulle bli glad för fler köpare. 
Katalogen går att titta på även på nätet och jag kan ordna med inloggning osv så att ni kan beställa direkt via nätet. 
Men vi kommer såklart och lämnar er beställning hos er. 
Självklart kan ni slänga iväg ett meddelande till mig eller så med vad ni vill beställa också :) 

Efter att Jens hade skjutsat Lucas till dagis så kom han hem och vi skuttade in i sharanen istället för att åka mot stan. Däckbyte stod på listan bla. 
Men Ronny hade fått åka iväg på akutjobb så vi fick vänta ett bra tag innan han kom tillbaka. 
Men vi roade oss med att handla lite på Maxi och ta oss en fika under tiden. 

Nu sitter det nya bra däck på den ialla fall. Inte mycket att gynna däckföretaget här i Åtvid när de tar mer än det dubbla för däcken mot vad Ronny tar. Sen får vi ju lite kompispris också och det skadar ju inte heller ;) 

Sen var det bara att hämta Lucas på dagis och så handla lite innan vi styrde hemåt. Lite vila och sen dags att slänga ihop middan. Mycket mer har inte orkat göras idag, Jens har haft ont i nacken under kvällen och själv har jag suttit med ordentliga förvärkar och så värk runt hela livmodern. 
Vilket innebär att det är desto mer att göra imorron utav det jag vill hinna med. Tyvärr får jag ju köra en del med Jens eftersom min kropp säger ifrån rätt så snart. 
Men först ska Jens iväg och hjälpa pappa lite så vi får väl se om jag kan få nåt gjort innan han kommer hem. 
Skulle tagit en sväng till tippen också men det lär vi nog inte hinna med. 
Elektrikern väntar vi på imorron också, ska bli skönt med lyse på bänkarna i köket. 
Sugen på att få upp tapeten också, står nu i valet och kvalet vilken jag ska ha, börjat vela lite... Men det är ingen idé att jag ger mig på det den här gången för kroppen kommer inte palla det ändå. 
Så vi väntar tills pappa har tid helt enkelt :) 

Nu är det nog dags att få sig lite sömn. Ska bli skönt att krypa ned i sängen, just nu är det full rulle på bebis därinne i magen men h*n brukar lugna ned sig när man har fått ligga stilla en stund. 
Underbart att känna även om det nu är väldigt trångt därinne vilket gör att det känns en del ;) 
Åh vad jag vill att dessa veckorna ska gå snabbt! 
Jag vill veta vad du är för en liten krabat som gömmer dig därinne <3 

Ytterligare en vecka som går mot sitt slut. Och ja det har väl inte blivit så mycket med den. 
Köket är ialla fall klart, eller ja, istort sett ialla fall :) Elektrikerna har lite kvar eftersom lamporna inte kommit hem men det skulle visst fixas i veckan och så ska vi ju tapeteseras om också. 

Hålet i väggen i allrummet, det ruttna som skulle tas bort i väggen, är också åtgärdat. Gick mycket snabbare än vad vi trodde och det är ju inget negativt direkt med tanke på hur krångligt och tidskrävande det lät som att det skulle bli från början. 

Falerumsdagen blev det en sväng till igår, gjordes dock inga större köp. Bröd och så hittade barnen lite grejer. 
Efter det blev det en försäljningsrunda för Liam, har blivit några sådana denna vecka men det har lönat sig för honom. Han har ju en hel del stammisar och några nya har det blivit i år också. 
Än är han ju inte klar men han kommer nog att nå sitt mål i år också för det är inte långt kvar dit. 

Idag har vi ialla fall hunnit med att plocka in allt i köket igen, tiden har ju sprungit iväg så mycket om dagarna så det har ju inte hunnits med mer än det nödvändiga för att fixa middag osv. Men nu så, eller ja lite finns det väl kvar men i det skåpet kan vi inte plocka upp något ännu då elektrikern måste sätta en trafo därinne till belysningen. 
Så jag hoppas att han dyker upp imorron eller tisdag som han har sagt att han ska göra. 

Nu börjar det bli dags att krypa ned i sängen så man hinner få sig lite sömn innan klockan ringer. Se vad vi ska hitta på imorron, måste nog bla ge oss in i ena garderoben för att hitta lite kartonger med kläder i till Lucas. 

 

 

Veckobyte igen ;) 
Veckorna knallar på men ändå känns det som att det är jättelångt kvar. Är ju inställd på att gå över också, känns som att jag kommer att göra det. 
Magen växer för fullt kan man säga. Fast om jag kommer ihåg rätt så är det ändå mindre än vad den var när jag väntade Liam och Lucas, men i klass med den magen jag hade när jag väntade Elsa tror jag. 
Får nog ta och kolla lite i journalerna och se om jag har rätt :) 
Var hos barnmorskan i onsdags och allt såg rätt bra ut. Togs inga blodprover så hur järnet låg till har jag ingen aning om. Men blodtrycket var bra, vågen står still och sf-måttet hamnade på 36 cm. 
H*n ligger fortfarande med huvudet neråt men rörligt. Och jag räknar då inte med att h*n ska fixera sig. 
Hjärtljuden låg på 148 denna gång. 
Elsa stod och hängde vid britsen under tiden som barnmorskan gjorde undersökningarna och tyckte det var jätteintressant. Lyssna på hjärtljuden var extra skoj såklart för det lät tydligen roligt :) 
Barnmorskan tyckte jag var lite blek osv men inte så konstigt kanske med tanke på att jag knappt får i mig nåt om dagarna. Det hon rekommenderade var att fortsätta knapra vitamintabletter osv så jag fick i mig allt viktigt. 
Nu längtar vi tills nästa besök som är om lite mindre än två veckor, inte så långt mellan besöken nu :) 

Jorå jag kom upp ur sängen imorse ;) Kroppen verkar rätt okej ändå efter helgen, räknade med att den skulle vara mera "trött" och förvärkarna håller sig någorlunda i schack. 

Har hittills inte fått speciellt mycket gjort. Frukost och fika med pappa/morfar blev det tidigare och sen har jag och Elsa sysselsatt oss med lek. Hon har härjat på leksakerna på golvet som ligger i vägen när hon ska gå men att det är hon själv som har tömt två leksakslådor verkar hon inte komma ihåg ;) 

Har roat mig med att plocka upp en del av dem ialla fall nu, för Elsa har slocknat. 

Satte henne i hennes säng för att springa på toa lite snabbt och sen var tanken att jag skulle göra flaska och lägga henne för att sova. Men hon var tydligen tröttare än vad hon visade för hon hade tagit på sig täcket och hade somnat när jag kom ut från toan. 

Så vi får väl köra på omvänd ordning idag. 

 

Borde ta tag i lite grejer nu, tvättmaskinen behöver få arbeta och så tvättade jag köksgardinerna igår så de ska strykas och fönstrena ska putsas. De ser ju visserligen likadana ut igen ikväll eller så eftersom katterna sitter både på utsidan och insidan och smutsar ned dem. Men jag får väl njuta så länge/kort det varar ;) 

Dags att gå in i en ny vecka igen, 5 veckor kvar nu eller ja, jag tror ju att jag kommer att gå över denna gång så det blir nog mer än så. Fast h*n är mer än välkommen om sisådär 3 veckor ;) 

Mår inte så jättekanon direkt men får vara glad att slutet närmar sig ialla fall och med tanke på vad man får utav det så är det värt det. 
Men jag längtar efter att inte behöva tillbringa morrnarna på toaletten, kunna röra mig normalt, kunna äta osv. 
Barnmorskan som förra gången sa att livmodern inte kunde växa mer uppåt nu för att det var stopp hade fel kan jag säga. För jisses vad den trycker uppåt!!
Det gör ont att sitta, att lägga sig ned, att ligga ned, ja det mesta gör ont helt enkelt för att det trycker så mycket uppåt. Och samtidigt ligger bebis och trycker på nedåt ;) 
Säger hon att det är stopp denna gång också vette sjutton om jag tror henne ;) 
En klädbetjänt skulle inte sitta fel heller för att få på sig byxor och strumpor är ett elände. 

Får väl börja tänka lite mer på vad jag gör också. Som nu i helgen har det ju blivit mycket farande och gående i affärer osv vilket resulterat i att små delar av slemproppen har lossnat. Ingen fara med det egentligen för det kan det ju göra ett bra tag i förväg men får väl ta det lite lugnare ändå. Med de andra så har den ju bara gått precis dagen eller dagarna innan det varit dags för förlossningen. 

Helgen har sprungit på i en rasande fart. Har inte alls hunnit med allt som jag/vi skulle ha hunnit med.

Igår hade vi planerna klara. En stadstripp för att åka på familjedag på Arken Zoo och så skulle kläder till grabbarna inhandlas, de växer som ogräs! Behövde byta en tröja vi köpte till Elsa sist också eftersom den var trasig. 
En del kläder blev inhandlade, lite andra ärenden fixades också men tiden sprang på alldeles för fort så vi hann inte med att springa in på Ikea och hämta det vi skulle ha där. 
När vi väl kom hem var det dags att ta lördagsmys, fick bli att se en Wallanderfilm också. 

Idag var ju tanken att vi skulle få upp allt i köksskåpen igen. Mådde pyton på förmiddan och senare bestämdes att vi skulle hämta en docksäng till Elsa som vi skulle köpa, bloppis är bra grejer! 
Och då skulle vi passa på att hämta grejerna på Ikea också och ja, det går inte så snabbt när man måste "beställa" och betala på Ikea och sen hämta på lagret. Allt fick vi dock inte med hem idag eftersom det inte hade gått in i bilen men det får vi åka och köpa nån dag när vi har kärra med oss. Blev lite nya grejer inhandlade till köket också. 
Lite snabbhandling i Åtvid innan vi for hemåt, väl hemma var det bara att sätta igång med middan. 
Sen har det småplockats lite osv. Tiden sprang iväg fort idag med kan jag säga! 
Hunnit sitta ned i lite över en halvtimme och nu är det nog dags för sängen för imorron ringer ju klockan igen, Visserligen Jens som går upp med Liam men jag vaknar ju i vilket fall som helst. Och snickarna ramlar nog in här runt 7.30 som vanligt. 

Ja i tisdags var ju Jens, pappa och Lucas iväg till Oskarshamn för att möta upp den som vi ev skulle köpa bil utav. Han kom med färjan ifrån Gotland. Inte en rostfläck på den då den enbart har gått på Gotland så den har ju inte haft hjälp av en massa salt att bli uppäten eftersom de inte använder nåt salt alls på Gotland. 
Efter att ha gått igenom den så bestämdes att det var ett bra köp ;) 
Något som vi var mindre nöjda med är bagaget visserligen men nästa steg för att få in en syskonvagn är en 9-sitsig minibuss, vilket kostar bra mycket mer än denna. Men det får gå så länge, men inte blir det att handla eller så om syskonvagnen är med ialla fall. För att få in den alls så måste ett säte tas ur och ja, sen är det smockfullt. 
Den får helt enkelt fungera tills vidare.