Förlossningsberättelse Elsa
Vaknade runt halv 7 den 10:e juni av att jag hade ont, tänkte att det är säkert bara förvärkarna som gör mer ont och jag var helt säker på attdet skulle lugna ned sig. Gjorde dock så ont att jag inte ville gå upp ur sängen.
Låg kvar och tänkte att de nog skulle lugna ned sig om jag tog det lugnt.
Men icke, tog mig upp och försökte få i mig lite frukost vilket inte gick nåt vidare.
Till slut så bestämde vi oss för att klocka värkarna och då pendlade det lite mellan 5-7 min mellan värkarna.
Ringde och förvarnade mamma och pappa om att det kunde vara dags. Förmiddan gick och runt 12-snåret så gjorde det så pass ont att vi ringde in till förlossningen och pratade med dem och vi kunde dyka upp när vi ville.
Så vi ringde till mamma och pappa och det bestämdes att pappa skulle komma och hämta grabbarna.
Packade ned det sista i väskan och passade på att stå ute i solen under tiden. Grabbarna var väldigt spända och tyckte att morfar skulle komma snabbt så att vi kunde åka in till sjukhuset så att bebisen kom nån gång.
När pappa kom så kom värkarna tätare, kunde gå några minuter mellan dem ett tag och sen kunde det gå fem minuter mellan dem igen. Bilfärden in till sjukhuset var ingen höjdare.
Kl.15.15 så kommer vi in till förlossningen och läggs in på ett rum för att undersökas. Blodtrycket ligger högt och det tas om ca 45 min senare efter vila och även då ligger det högt även om det gått ned lite.
Öppen 3 cm men lite kvar av livmodertappen fortfarande.
Vid 16-tiden är vi inte inskrivna men de vill att vi tar en promenad eller så för att se om det kommer igång mera och sen komma tillbaka om några timmar. Fick behålla rummet under tiden och tur var väl det.
Vi bestämde oss för att försöka oss på att ta en promenad men det gick inget vidare för vi kom bara till cafeterian där jag blev sittandes ett bra tag då värkarna blev värre av rörelsen. Och det tog över en halvtimme bara att komma dit och tillbaka eftersom jag fick stanna med bara några minuters mellanrum.
Vid 18.30 kom de in igen för att göra en ny kontroll och de bedömde att jag inte var i aktiv förlossning och de ville skicka hem oss. Kände oss inte speciellt bekväma med att åka hem med tanke på hur ont jag hade
och det är ju en bit för oss att åka. Efter lite övertalande så fick vi vara kvar för en ny bedömning runt 20.
Fick två panodil som smärtlindring men det gjorde ju ingen större skillnad.
Men det var skönt att stå i en varm dusch!
Vid 22 så blir vi inskrivna men det har fortfarande inte hänt nåt mer,bara öppen 3 cm fortfarande.
45 min senare så blir det en ny bedömning igen då det är skiftbyte och det pratas åter igen om att vi ska skickas hem. Med tanke på hur jag känner och hur ont det gör så är vi fortfarande säkra på att vi vill stanna kvar.
Bm går och pratar med sina kollegor och det bestäms att vi ska stanna kvar och jag får Petidin, morfin, för att jag ska få vila alt att värkarna ska sluta vilket de tror på då de fortfarande inte tror att nån förlossning är på gång.
23.40 får jag morfinet och de tycker jag ska prova att sova. Värkarna är fortfarande rätt kraftiga och eftersom jag inte fått nån annan smärtlindring eftersom det inte har hänt nåt, så får jag andas mig igenom
dem. Jens får in en extrasäng så han kan få sig lite sömn. Själv somnar jag aldrig, blir lite dåsig men värkarna gör fortfarande att jag inte kan somna.
Vaknar till ordentligt efter ett tag av att det trycker på.
00.55 ringer jag in dem och nu blir det bara starkare och starkare.
Bm vill göra undersökningen och konstaterar att jag är helt öppen och att huvudet är på väg ut. Jo tack jag kände det ;)
Fick min lustgas nu ialla fall ;) Jens var en aningen yrvaken nu eftersom han vaknade när jag hade ringt in
dem och han hann knappt att få på sig kläderna och komma till sängen innan jag började krysta.
De hann inte att få fram alla grejer ens utan det gick undan ordentligt.
01.05 börjar krystvärkarna ordentligt. De frågar om de ska ta av strumporna och hur jag vill ha det osv.
Skit i strumporna fick de till svar ang strumporna ;)
Ja det är inte första gången du föder barn, det hör jag det säger bm ;) Eftersom inte "benstöd" hinns sättas
dit så får jag sätta fötterna i spjärn i en springa på sängen men det funkade ju det också.
01.10 går vattnet och 01.14 så föds ett litet mirakel.
Jag såg ju inte vad det var först men Jens hade sett men tyckte att jag skulle
titta själv ;) Han som hade trott på en liten tjej hela tiden.
Och nog var det en liten tjej.
Sa till Jens när jag hade henne på magen att hon var mycket mindre än vad Liam och Lucas hade varit och nog var hon det alltid. Tempen är fortfarande låg på henne, 36,3. Inga kläder på flera timmar senare utan hon ska ha hudkontakt och flera filtar över. Får in den vanliga grattisbrickan och jisses så gott det var med smörgås!
Runt 03 är det dags för vägning och mätning.
2550g och 46 cm lång.
Medans jag tog en dusch så fick Jens klä av sig och lägga skruttan emot sig med alla filtarna. Sen får vi vänta på transport till SpeciallBb där vi ska läggas in då de vill ha extrakontroller på henne pga tempen och att hon
var liten så hon skulle tilläggsmatas så hon inte tappade för mycket i vikt.
Kl 4 på morronen så körs vi upp till SpecialBB där vi får ett delat rum.
Fortsättning i ett eget inlägg ;)
