danielssonsgarden

I lördags blev det att testa nåt nytt också, en julmustgryta med kyckling. Får passa på medans det fortfarande finns lite julmust kvar i affärerna. Går att göra med påskmust också såklart och den lär ju snart dyka upp i butikerna eftersom påsken är rätt tidigt i år. 

4 portioner

1. Strimla kycklingfiléerna och bryn dem i en gryta. Salta och peppra.
2. Skala och skiva morötterna och tillsätt dem till kyckligen. 
3. Rör ner julmust, vatten hönsbuljongtärningar, ingefära, rosmarin och soja. Låt koka upp och puttra samman i minst 10 minuter tills kycklingen är färdig och morötterna mjuknat.
4. Red såsen till önskad konsistens och smaka av med salt och peppar.

 

 

 

 

 

</div

Testade ett nytt recept häromdagen och det fick klart godkänt. Jag kryddade dock lite extra utöver receptet för att få lite mera smak på köttfärsen. 

Köttfärsrulle i ugnspannkaka

 

 

 

Ställ ugnen på 225 grader. Ta fram en djup ugnsplåt.
Vispa ihop ingredienserna till pannkakan i en skål. Vispa tills smeten är slät. Lägg ett bakplåtspapper i ugnplåten och smörj med smör / olja på pappret och kanterna. Häll över pannkakssmeten i formen och ställ in i ugnen i cirka 20 minuter, eller tills den får lite färg och har stannat till.

Köttfärsfyllningen: 
600 gram köttfärs
1/2 fin hackad lök
1 pressad vitlöksklyfta
lite paprikapulver/ cayennepeppar
100 gram philadelphiaost ( eller creme fraiche)
1 msk chilisås
1/2 msk kinesisk soja
salt & peppar

3 dl riven ost

 Fräs upp löken, vitlöken i en stekpanna och vänd ner färsen och bryn tills allt är genomstekt. Krydda upp färsen med paprikapulver , salt & peppar. Vänd ner philadelphiaosten & chilisåsen, kinesisk soja och låt sjuda upp.

Bred sedan över färsen och lite av osten på pannkakan.

Rulla ihop pannkakan från kortsida till kortsida, jag körde långsida till långsida på ena rullen och det funkade lika bra det. Toppa med den sista osten och ställ in i mitten av ugnen i 10 minuter eller tills rullen är gratinerad.

Servera med en god sallad.

 

</div

Ja det är något jag längtar efter just nu. Att få tillbaka orken.. 

Sen i april så har jag haft blodanemi. Gjorde ju inte saken bättre att jag blödde från maj till augusti konstant, och de hittade inte varför det berodde på. Inte pga graviditeten iallafall och de kunde inte se var det kom ifrån. 
Sen slutade det ju i missfall.. 
Proverna skulle följas upp i höstas, det hände ju inte. Vc har ju inte blivit till det bättre här direkt efter att de bytte lokaler osv, snarare tvärtom.. 

På jouren såg läkaren att jag hade haft anemi och valde att skicka mig för provtagning en gång till och ja, det låg ju väldigt lågt fortfarande.. Och nu den senaste veckan så har jag mått så dåligt. 
Och jag känner ju igen symtomerna med tanke på att jag har anemi varenda gång jag är gravid. 

Jag går med konstant rejäl huvudvärk, yrsel, energilös. dålig aptit osv... 

I måndags ringde jag vc för att det funkar inte alls. Hon tyckte först att jag skulle vänta tills den 6 februari då jag har en tid till en läkare för att följa upp lunginflammationen. 
Men sa att det går inte... Så igår fick jag åka och ta prover och så skulle vi se vad de visade om vi skulle gå vidare med det nu. 

 

Ringde idag för att få provsvaren och ja, de såg ju inte bra ut. Men helst skulle jag vänta till den 6 februari.... 
Men tillslut fick jag en tid idag. 

Om jag blev något klokare? Inte det minsta... 
Han gjorde undersökningen, blodtrycket var lite lågt men det hade med anemin att göra enligt läkaren. 
Han klämde och kände på magen, han var lite orolig för min lever.. 
Jag hade tydligen haft dåliga värden på levern 2013, utan att någon hade sagt nåt till mig eller gjort nåt åt det, vilken bra sjukvård... 
Men ingen öm lever eller så. 
Precis som jag misstänkte så blev enda ordinationen järntabletter... Som jag redan tar och det gör ju tydligen ingen skillnad. Eftersom jag inte har fått upp järnvärdet sen förlossningen så tyckte han också att jag skulle kontakta Kvinnokliniken så att de får göra en ordentlig koll, så att det inte sitter några myomer osv. Eller att inget annat är galet där. 
Och visar inte det något så kan det bli aktuellt med en mag-och tarmkoll igen, är ju visserligen många år sedan jag gjorde en, 14 år för att vara exakt.. 
Men han vill veta varför jag inte får upp järnvärdet, innan han ev beslutar om järnsprutor osv. 
Så jag får gå och må dåligt ett tag till, ett bra tag till antagligen... Så hur jag ska stå ut vet jag inte. 

Står i valet och kvalet om jag ska gå till nån annan läkare också, inte på vc här då. 
Men får kontakta kvinnokliniken först och se vad de säger. Han kunde ju skriva remiss men det gick fortare om jag ringde själv sa han... Det återstår ju att se. 

Så nu ska man alltså hinna försöka ta tag i sig själv bland alla barnens möten osv. Jag sätter alltid mig själv i sista hand så det kan bli intressant. Men måste nog för jag orkar ju inte ha hand om barnen, att se till att alla får på sig kläder tar musten ur mig totalt tex. .. 
Läkaren undrade hur jag orkade stå på benen, men vad har jag för val?! Jag kan ju knappast sitta eller ligga ned hela dagarna. Och nån hjälp till att få må bättre ser jag ju inte ut att få på ett bra tag. 

I tisdags var vi på möte hos psykologen, dags att se vad hon hade kommit fram till. 
Och hon hade ju pratat med förskolan osv. Och hon kommer att göra en första utredning på honom och se hur det går. 
Först nu ska vi vänta på och se vad de andra undersökningarna visar, innan vi bokar in några tider. 
Så fort vi fått svar på MR så ska vi ringa och boka tider. 

Och han har ju fått tid för både MR och sömn-EEG. 
Tiden för EEG dök ner i brevlådan i måndags och den ska han göra nästa fredag. Så det blev snabba bud. 
Och MR ska han göra den 30:e januari. Där kommer han även att ta en del blodprover, för genetiska sjukdomar. 
Nu har vi äntligen fått igenom att de ska kolla hans ögonbottnar samtidigt. När han var andra gången för att kolla dom så sa dom ju att de inte såg något för att han inte kunde sitta stilla. Jens skojade och sa att de fick väl söva honom. Och det var ju ingen dum idé. Men sen när väl var dags att planera så behövdes det inte tyckte de nere på ögonkliniken när samordnaren hade ringt, detta trots att de inte sett något på undersökningarna. Och både vi och sköterskan på bvc tycker ju att han borde se bättre med glasögonen än vad han gör.. 
Men så igår ringde sköterskan från planeringen och hon hade jagat runt bland läkarna nere på ögon och tillslut fått tag i rätt läkare. Och han var helt med på att de skulle kolla ögonen när han ändå var sövd. Så att vi fick en ordentlig koll på dem. Så nu blir det av iallafall, skönt att få det kollat ordentligt. 
Så nu hoppas vi bara på att vi håller oss friska så han kan göra de här undersökningarna. 

Ja man kan väl gott säga att året hade kunnat börjat så mycket bättre.. 
Två dagar efter att jag hade varit på jouren så fick jag åka till akuten, vc hade inga tider och de på 1177 ville att jag åkte in till akuten för att kolla upp mina symtomer då de var rädda för att det kunde vara en hjärnhinneinflammation. 

Smockfullt med folk så det blev en lång väntan redan i första väntrummet. Men tillslut blev det min tur iallafall och jag kunde åka hem igen, skönt nog! 

Liam och Lucas var iväg med farfar och körde gokart förra måndagen. Som Lucas har tjajat om att komma iväg på det. 

Däremot så blev Lucas sjuk på kvällen, igen... 
Febern har ju kommit och gått på honom ett tag och ja, han har ju inte mått bra sen i september. 
Så det blev ingen skolstart för honom i tisdags. Han fick en tid till en läkare i onsdags och konstigt nog till en riktigt bra läkare, barnläkare dessutom som bara är en gång i veckan på vc. 
Lite prover togs och en ordentlig undersökning. Och han såg ju bara av att titta på honom att han definitivt inte mådde bra. Och så har han sett ut alla de gånger han har varit på vc tidigare men alltid bara blivit hemskickad med orden "det är virus, det går över". 
Nu visade det sig dock att han fått lunginflammation, orsakad av mycoplasmabakterier. Så en rejäl kur med penicillin för att förhoppningsvis ta kål på det mesta, om det nu skulle vara något mera utöver det. 
Och så ingen skola på minst en vecka, så ja hittills har han inte gått i skolan alls. 
Ikväll har han ätit klart sin kur med penicillin iallafall. Och han vill nog kanske försöka gå till skolan imorron eller fredag. Får väl se hur det går, han blir ju trött fort. Men då får han väl ringa hem så vi får hämta honom. 

Och skulle det inte vända mer nu så ska han tillbaka till samma läkare igen. 
Han ska till honom längre fram igen för att kolla sina halsmandlar. Lucas har ju ofta problem med dem, han svullnar ju upp direkt. Och de är rätt stora i vanliga fall också. Så läkaren var inne på att det kanske är bättre att operera bort dom. 

 

Lillfröken mår bättre iallafall. Hon fick ju en ordentlig hästkur med penicillin och det verkar ha gjort susen. Nu har vi fått tillbaka vår glada busiga Idun igen. 

Barnen är hemma från förskolan fortfarande. Förra veckan höll vi dom hemma för att vi ville se hur det utvecklade sig med sjukdomar när alla kom tillbaka till sin rätta förskola igen. 
Och nu i måndags när vi ringde så hade de haft fall av magsjuka, fem st som hade kräkts i matsalen vid olika tider och dagar.
Så nä, det känns inte så lockande att lämna dom där. Så de får hålla sig hemma, kör ihop sig en del med tanke på alla möten osv men farmor hjälper till och löser några av dem. 

Idun och jag har varit krassliga igen, började efter jul igen. Så vi hann ju vara relativt friska i några dagar iallafall. Idun avslutade ju sin penicillinkur vid jul. Men sen i torsdags har hon inte varit sig själv. Och febern har kommit och gått. 

Jag åkte på hosta och är förkyld. Gjort så ont att hosta, även att andas. Inte varit så kartig direkt. 

Så igår när vc öppnade så ringde vi. Ringde på förmiddan och de ringde inte upp förrän 5,5 timme senare...

Och de hade inga tider varken igår eller idag. Men de ville att vi skulle åka in till jouren för det lät verkligen som att vi behövde en koll. 

Så det var bara att vänta på att jouren skulle öppna och ringa dit. De ville absolut ha in oss och både jag och Idun fick en tid på kvällen.

Så det var bara att lösa logistiken. 

Farmor tog de små barnen, Lucas var hos Nellie och Liam hemma. 

Var helt tomt på jouren när vi kom dit så vi fick komma in rätt snabbt. 

Idun var först ut. Och efter undersökningen konstaterades dubbelsidig öroninflammation.. Och då hade hon varit lite röd i ena örat sist hon var hos läkaren. Så penicillinet gjorde visst ingen större nytta. 

Så nu fick hon en hästkur med penicillin. Lite mer än dubbel dos mot vad hon ska ha, av en starkare sort. Så nu hoppas vi att den hjälper! Så blir det en hörselkoll om 3 månader. 

Sen var det ju min tur.. 

Lyssnade på lungorna och hörde att ena lungan hade ett pipande ljud. Så det blev till att blåsa i peffmätare och ta sänkan. 

Även kolla syresättning och puls. 

Sänkan visade på 70, så lunginflammation konstaterades. Sen såg hon att jag lider av anemi så jag blev skickad till labbet igen för ett nytt stock i fingret för att kolla hb:t. Och ja det har sjunkit ännu mera sen i april. Då hade jag 96 och nu låg det på 89. 

Så två anledningar till att jag är tungandad...

Så för lunginflammationen blev det penicillin och så fick jag coccilana mot hostan och ordinerad sträng vila.. 

Sen skrev hon till vc att de MÅSTE undersöka min anemi. Betvivlar ju för det har de ju struntat i hittills. Och så väntar ju lungröntgen om ett halvår. 

Kan säga att jag kna inte minnas när jag mådde såhär dåligt sist. Orkar knappt att vara uppe, kräks pga lunginflammation så har inte fått behålla nåt sen o förrgår förrän nu. Hittade illamåendetabletter sen jag väntade Idun, visst de hade gått ut men de hjälpte! Så nu har jag fått i mig vätska iallafall. Bett Jens köpa hem nån soppa så jag kanske kan få i mig lite energi. 

Så nu hoppas jag bara att penicillinet gör nytta. 

Nu vill vi bli friska! Casandra har oturligt nog också åkt på lunginflammation. 

---

God fortsättning!