Utvecklingssamtal, vc, sjukhus...

Inte blev denna dag som tänkt.

Jobb som vanligt under fm.

Vid 13 var vi på utvecklingssamtal för Lucas på dagiset. Och de hade bara bra saker att säga om honom och man växer lite extra när man får höra om och om igen vilka toppenföräldrar vi är, att vi ger dem så mycket och vilka fina rediga grabbar vi har osv. När fröken blir tårögd när hon öser beröm över oss så ska man väl kanske tro att hon menar det :) Jag är ju dock väldigt dålig på att ta emot beröm och komplimanger.
Lucas är ialla fall en go kille, väldigt omtänksam mot de mindre och tröstar dem så fort det är nåt och han har dem sittandes i sitt knä på samlingen :) Han är även en liten medlare, är t ex hans bästisar osams om något så försöker han medla och är jättelugn osv trots att de andra kanske tjuter och skriker. Och är han osäker på vad han ska säga till dem så går han och kollar av med fröken :D Våran lille rediga kille :)
Han fixar ju allt galant, han hade förvånat fröknarna med häromdagen att han kunde räkna till 16 :) Barnen skulle räkna lappar till 10 men han fortsatte :D Och han kan ju oftast räkna till 20 så.. 
Så allt går bara bra för honom och han ligger över sin ålder i det mesta. 

Efter det så blev det att fara till Falerum för att hämta pappas bil hos Plutten och sen in till Åtvid med den för att besikta den. Fick lämna den där så de fick ta den själva eftersom vi skulle vara på vårdcentralen vid 15 med Lucas.  Fick komma till Larry så jag trodde han skulle ignorera det helt men icke. Han skickade en remiss till röntgen eftersom den var rätt svullen fortfarande och att han reagerade så pass när han undersökte och att risken fanns att han hade "slagit upp" den gamla sprickan.
Sen fick han även gå och inhalera ventolin inne hos Ing-Marie, astman är förjäklig och det hörde ju Larry också.
Och det blev lite lättare efteråt.

Sen var det bara att åka till besiktningen och flytta bilen och sen styra mot sjukhuset.
Fick komma in och ta bilderna i stort sett direkt men sen fick vi vänta en timme på att få svaret.
Men det såg bara bra ut och vi fick åka hem. Skönt det!
Den är dock fortfarande svullen och han har ont men det ska förhoppningsvis ge med sig snart.

Det är inte mycket som förvånar mig kring Lucas numera, han skulle som sagt behöva bäddas in i bubbelplast.
Med Liam har det knappt varit nåt under snart 8 år medans Lucas har hunnit med massor under sina 3 år.

Vända hemåt, köpa lite mat på vägen och så väntade Calle här hemma för att slå en snabbkik på traktorn så vi kan beställa hem grejer till den. Kan säga att det var väldigt skönt att komma in och sätta sig efter att ha fart omkring hela dan!
Och nu ska det bli skönt att krypa ned i sängen, somnar nog ovaggad idag med ;)
Har en hel del att stå i imorron också men förhoppningsvis blir det liiite lugnare ialla fall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0