Idag är det två år sen jag blev inlagd på US för att sätta igång förlossningen.
Efter allt vi varit med om tidigare så trodde vi väl inte att vi skulle behöva gå igenom detta också, att förlora ett barn i v.18.
Att veta att detta barn aldrig kommer att få uppleva något, vi kommer aldrig att få se hans framsteg. Aldrig få se hans ögon...



Vi kommer alltid att vara en mindre i vår familj.
Han saknas oss.