Envisare än mamma?
I tisdags var vi inne för bedömning för en ev igångsättning. Hade en sömnlös natt då jag hade förvärkar hela natten, kunde inte ens ligga ner i sängen för då gjorde de mycket ondare. Så det blev att sitta i soffan med värme på magen. Var en aningen seg på morronen när det var dags att få ordning på allt som skule fixas innan vi kunde åka iväg.
Fick sitta och vänta en liten stund innan vi fick komma in på ett rum. Togs lite tester och så ctg som såg bra ut. Sen fick vi vänta en liten stund på läkaren som skulle göra undersökningen.
Och nä, bebis är inte samarbetsvillig. Sjunkit ned liiite mot i tisdags men fortfarande för högt för att det ska gå riskfritt. Finns ju dock gott om plats därinne med tanke på att det legat flera syskon därinne tidigare som läkaren sa. Och det känner jag ju att den har rätt gott om plats att röra sig på fortfarande.
Läkaren gjorde en hinnsvepning till och det gjorde ju att förvärkarna blev starkare under ett par timmar men sen var det som att trycka på en knapp och de slutade helt.
Nu inväntar vi nästa bedömning, fick en tid till inbokad. Men snart är det ju dags för den stora vräkningsdagen, inte långt kvar nu tills jag gått över två veckor.
Hur de ska göra då om inget mer har hänt och bebis ligger högt upp fortfarande vet jag inte.
Men innan dess hoppas jag att det sätter igång!
Envis
Var visst några dagar sen det skrevs härinne.
Kom av mig lite med sjukhusbesök osv.
Lillskrot är fortfarande kvar i magen, hxn är en aningen envis nämligen.
I onsdags drogs jag med värkar, och när det var 3-5 min mellan dom och jag var tvungen att andas mig genom dom så ringde vi förlossningen eftersom de vill att jag ringer så snart värkarna börjar krypa på så.
Ringde pappa som kom och hämtade några av barnen och så stannade vi och lämnade de andra hos farmor.
In på förlossningen, ctg och undersökning.. Undersökningen visade dock att inget hade hänt sen vi var hos barnmorskan i tisdags.
Fick roa oss i några timmar i väntan på en ny undersökning. Och inte heller den gången hade det hänt nåt.
Då det var lugnt på förlossningen så fick vi ligga kvar över natt för en ny bedömning morronen därpå.
Och inte sjutton hade det hänt nåt då heller trots värkar under natten. Helt enkelt en jädra massa pinvärkar som inte gjorde nån nytta!
Blev uppskickade till specialbb då det blev lite kaotiskt på förlossningen minst sagt. Alla salarna blev fulla väldigt fort och de fick tom skicka iväg en del till andra sjukhus för att det blev för mycket.
Väl emottagen på specialbb, tycker ju väldigt bra om personalen däruppe och vi fick träffa flera som vi har haft förut när vi legat där med Elsa och med Love.
Fick ett enkelrum och sen var det bara att vänta på läkaren som skulle komma och göra en rejäl hinnsvepning.
Drog ut på tiden eftersom det var rörigt nere på förlossningen men vid 15-tiden kom hon. Pratade igenom allt och undersökningen sen visade att det inte hänt ett dugg nu heller.
Bestämdes att jag skulle ligga kvar över natt och jag fick lova att jag skulle be om en sovdos om jag inte kunde sova.
Velade ganska bra ändå till kvällen om jag skulle be om en dos eller inte, men efter lite påtryckning av Jens och barnmorskan som jobbade natt så tog jag emot den. Så det blev en spruta med morfin och så bricanyl och en sömntablett. Morfinet kickade ju in rätt snabbt. Och efter ett tag resten, så jag kunde slappna av och somna.
Vaknade två ggr lite snabbt på natten men somnade om väldigt snart igen.
Så på morronen hade jag fått lite mer ordentligt med sömn. Inte för att det kändes eftersom medicinerna fortfarande satt i när jag vaknade ;)
Serverades frukost och sen var det bara att vänta på ronden och se vad läkaren hade att säga.
En av mina favoritläkare kom och återigen, undersökningen visade att inget hade hänt sen dagen innan.
Planen hade ju återigen varit att göra en igångsättning om det hade hänt nåt. Men nu är det för stora risker med det.
Hos barnmorskan i tisdags så hade ju bebisen sjunkit ner med huvudet. I torsdags hade bebisen flyttat sig uppåt igen och igår så hade den flyttat sig ännu högre upp!
Så det är ju inget bra utgångsläge för en igångsättning. Alldeles för mycket risker för att ta hål på hinnorna osv.
Navelsträngen kan komma före huvudet, en arm kan komma ner före huvudet eller så kan huvudet komma snett ner i kanalen och i alla lägena så slutar det ju med kejsarsnitt.
Och det utgångsläget vill inte läkaren ha, inte jag heller! Du är så jädra bra på att föda barn så det ska vi fortsätta med sa hon.
Vi fick en tid för bedömning nästa vecka och så skulle jag skrivas ut.
Barnmorskan ville dock att jag skulle äta lunch innan jag åkte så hon skickade ut mig i matsalen :D Plus att jag fortfarande kände av medicinerna en del.
Sen kunde vi åka hem ;)
Hämtade upp Elsa och Love på vägen hem och sen kom pappa upp med de andra barnen senare.
Mådde dock dåligt hela dagen, måste varit nån reaktion på medicinerna. För jag blev svimfärdig trots att jag satt ned, på vägen hem från sjukhuset så svartnade för ögonen flera gånger.
Och när vi kom hem hände det några gånger och blev supertrött i omgångar och höll på att somna sittandes flera gånger.
Imorse var dock allt som normalt igen så det måste ha varit nån reaktion på blandningen.
Dags för dig att komma ut nu!
Nu hoppas vi på att hxn antingen bestämmer sig för att komma ut innan tiden för bedömning eller att det är redo att sättas igång då.
Bm-besök 39+1
Så det skulle frågas om allt :D
Inte våran ordinarie barnmorska idag då hon är på Gran Canaria. Har haft den här en gång tidigare, tror det var när jag var gravid med Leon.
Blev inte så stor koll den här gången. Inga prover togs och jag kom inte ens ihåg det själv att säga till om att kolla hb:t.
Sf-mått: 39 cm
Hjärtljud: 142
Hon gjorde även ett snabbt ul så barnen fick se bebisens huvud och så visade hon bebisens hjärta som slog.
Gissa om barnen var nöjda även om de tyckte att bebisen skulle komma ut. Och så lyssnade vi på bebisens hjärta innan de andra gick ut i andra rummet då det var dags för undersökning.
Tappen är fortfarande 2 cm men jag har öppnat mig mera, var öppen 2-3 cm nu och hon kunde töja lite till. Kunde inte det ha hänt i tisdags så vi hade haft vår skrutt här nu!
Men jaja, blev en hinnsvepning iallafall och det har känts under dagen och mer av slemproppen har lossnat.
Så nu vill jag bara att det ska hoppa igång.
Bebis blev inte lika arg över hinnsvepningen iallafall. Hon lyssnade på hjärtljuden igen efter att hon hade gjort den och det låg på samma som innan. Dock gjorde hon ju ingen sån rejäl som jag fick på förlossningen.
Har en tid till inbokad till bm, på tisdag på utsatt datum.
Sa det till våran vanliga när hon bokade in den att jag hoppades att vi inte sågs, hon tog inte illa vid sig ;)
Men just nu känns det som att vi kommer att ses då.
V.40 (39+0)
Hörru du skruttunge, ta och kom ut till oss nu! Lovar att det är mycket mer utrymme här ute hos oss <3
Hängt på....
Idag har vi hängt på förlossningen, till ingen större nytta dock.
När vi gick och la oss igår så började jag få sammandragningar, som sen gick över till värkar. Klockade dom inte i början men sen kom de med 3-5 min mellanrum. Och de började göra mer ont.
Eftersom jag ska ringa in så snart det känns som det kan vara nåt på gång så väckte jag Jens runt halv 5 och sa att vi kanske behövde åka in.
Upp och ringde förlossningen som tyckte att jag skulle komma in och sen ringa mamma och pappa.
Packa in grejer i bilen och så väcka Liam för att säga att vi åkte och att morfar skulle komma.
Kom in runt 5.30 till sjukhuset. In på ett rum och så väntade ett ctg. Det första ctg:t misslyckades dock, bebis var inte samarbetsvillig på att låta oss lyssna på hjärtljuden för att se hur hxn mådde.
Blev att vänta på skiftbyte innan det blev nån mer undersökning.
Lyckades få till ett ctg efter mycket om och men, men jag fick sitta och hålla i dosan och flytta med den lite hela tiden. Undersökningen visade att det inte hänt så mycket sen jag var hos barnmorskan. Tappen var 2 cm nu och fortfarande bara öppen 1 cm. Så nu fick vi vänta på ronden och se vad läkaren hade att säga. Under tiden fick vi gå ut och äta frukost.
Läkaren bestämde att det skulle göras en rejäl hinnsvepning och nog gjorde barnmorskan det. Hon höll på i 10 min och sablar så ont det gjorde mot de andra hinnsvepningarna jag har fått under alla graviditeterna.
Det satte igång värkarna på ett litet annat sätt. Och jisses vad arg bebis blev utav hinnsvepningen.
Vi knallade runt och så tog vi en sväng ner till kiosken för att handla lite mat till Jens. Och jag har knallat runt i korridoren och suttit på pilatesboll...
Jag fick ju lunch där, segt stekt fläsk som inte gick att äta och löksås som inte smakade det minsta av det. Så det fick bli att bara äta potatis med lite sås.
Skiftbyte igen och ny barnmorska. Först ett nytt ctg och samma visa denna gång, bråkstake till unge.
Och sen var det dags för undersökning igen, som visade att det inte hade hänt ett dugg sen hinnsvepningen.
Så nu var det dags att prata med läkaren igen. Tanken var ju att det skulle ha hänt nåt och att de skulle ta hål på hinnorna. Men eftersom det inte hade hänt nåt så var det för trångt för att ta hål på hinnorna.
Så läkaren tyckte att vi skulle åka hem, för de kunde inte göra så mycket mera just nu.
Det var bara att ta bort nålar osv och knalla ut till bilen.
Elsa och Love har varit hos farmor och Lisa idag, morfar körde upp dem på förmiddan.
Leon och Lucas har hängt med morfar här hemma. Liam ville gå till skolan så han har varit där.
Vi hämtade upp Elsa och Love på vägen hem från sjukhuset. Sen var det bara att styra hemåt.
Skönt att komma hem men hade ju hellre fått en bebis idag.
Varit helt galet trött idag, slumrade tom till när jag satt på pilatesbollen.
Inte sovit på nästan 48 timmar så det känns nu.
Så nu hoppas jag att det håller sig lugnt inatt så jag får sömn och att vi slipper ringa och väcka mamma och pappa igen.
Har bm-besök på torsdag då det är koll av tappen och en hinnsvepning igen, förhoppningsvis har det hänt nåt då med tappen. Så på torsdag får det gärna dra igång så att vi är hemma innan rallyt börjar på lördagen. Men det är nog ett önsketänkande.
Bm-besök 37+6
Vikt: Ingen uppgång denna gång heller
Hb: 110
Bl.tryck: 110/70
Hjärtljud: 142
Ingen mätning av magen idag då hon tyckte det räckte med att göra det nästa vecka, eftersom jag var där förra veckan.
Sen var det dags för undersökning. Först blev det koll av tappen och som jag misstänkte har inte de förbenade förvärkarna gjort så stor nytta. Tappen var inte mogen och så öppen 1 cm ungefär. Hon var igång och retade lite men det gör nog ingen större skillnad.
Blev ett snabbt ultraljud också för att kolla så bebis ligger med huvudet neråt och det gör skrutt skönt nog.
Nästa vecka blir det till en annan bm då den vi har åker iväg på semester. Då väntar koll av tappen igen och så en hinnsvepning.
Bm bokade in en tid till på utsatt datum men hon räknar väl inte med att jag ska gå över för nån tid till det fick jag inte, däremot till en efterkontroll.
Blev lite nervös sen, ska till bm och få hinnsvepningen den 25:e och den 27:e är det ju rally så risken finns ju att det drar igång nåt då om kroppen svarar på hinnsvepningen vill säga. Får hoppas att den svarar jädrigt fort helt enkelt i så fall så vi är hemma här innan rallyt startar.
Men bara för att krångla till det så kommer säkert bebis satsa på att födas den 27:e.
Håll en tumme eller två att det inte blir så!
V.38 (37+0)
Men lillskrutt får gärna stanna tills på söndag minst iallafall, så vi har koll på läget ;) Är så mycket som ska hinnas med innan dess och de stora grabbarna är ju inte hemma förrän fredag. Tror ju att hxn ligger med huvudet neråt, det känns så men man vet ju aldrig.
Men efter lördag har vi inga planer direkt så då går det jättebra att kika ut ;) Eller ja, nästa vecka är en hel del grejer men det går att boka om. Tänk vad skönt det vore om skrutt kunde komma innan skolan började men sån tur ska vi nog inte ha. Vore väl om bm retar igång nåt på tisdag när det är dags att kolla tappen.
Bm-besök
Dagens bm-besök
V.35 (34+6)
Vikt: + 1kg, dock samlat på mig en del vätska så det kan hänga på det. Men det är också allt jag har gått upp under hela graviditeten hittills.
Blodtryck: 110/70
Hb: 98
Hjärtljud: 135
Och barnmorskan skrev in lite vad hon tyckte också ;)
Så som att om vi kommer in och jag har oregelbundna sammandragningar/värkar så ska jag inte skickas hem eftersom det är så mina förlossningar börjar. Och att de ska lyssna på mig.
Får väl se hur det blir med den saken, de är ju väldigt snabba på att skicka hem folk om man inte följer det mönstret som de tycker att man ska.
Sf-måttet ligger lite över den översta kurvan men jag hoppas på att det inte är en bjässe därinne som vill ut :D
Så ja, idag fick jag inte riktigt godkänt med tanke på hb:t. Ligger för lågt såklart, dimpat från 107 sist.
Så barnmorskan hör av sig imorron eller torsdag om provsvaren och om det blir järndropp eller inte.
Min otroliga trötthet, yrsel osv fick ju en lite bättre förklaring iallafall.
Han valde en Vi Föräldrar så vi får väl se om han snappade upp nåt bra ;)
Ta sig upp...
Det där när man sätter sig ner på marken och kommer på att man ska ta sig upp också...
Inte det lättaste med foglossningen, öm mage och sen att benen somnar bara jag suttit i några minuter.
Men upp kom jag tillslut iallafall 😉
Haft en sämre dag, kroppen har varit helt matt, huvudet likaså. Misstänker att det beror på gårdagen. Fått lite gjort iallafall, fått bita ihop och köra på en stund ändå och så sitta ner lite mellan varven.
Imorron hoppas jag på en lite bättre dag.
V.33 (32+3)
Känner mig som en spärrballong och lillskrot är ute efter att göra mina revben så ömma som möjligt 😉
V.33 (32+0)
Nära nu men ändå så långt bort!
Ena stunden känns det som att det är evigheter kvar tills vi får se vad det är för en liten krabat som gömmer sig därinne.
Och i den andra så blir jag stressad över vad jag vill hinna med innan krabaten kikar ut. Har inte ens tagit reda på bebiskläderna ännu!
Det där med namn har vi kört fast på också, finns några förslag men framför allt till en tjej. Är lite enklare.
Att komma på namn på L till en pojke, om vi ska fortsätta på det spåret, är inte det enklaste.
Så vi filurar och filurar. Ungen ska väl inte behöva vara namnlös hela livet ;)
Bm-besök v.32 (31+6)
Fick ju säga till om att hon skulle ta järnvärdet också. Hon tyckte det var onödigt eftersom jag äter lite järntabletter och så mycket mer kan man ju inte göra... Och om det var lågt så gjorde man ändå inget förrän man var på BB.
Men som jag sa att det ska kollas varenda gång för när det sjunker så vill de ta fler blodprover och de vill ha extrakoll på mig. Men det tog ett bra tag innan det gick in hos henne. Och det lät mest som att hon tog det för att jag/vi skulle ge oss.
Står ju liksom tom i journalen att de ska ha stenkoll på det.
Vikt: Samma som sist så +-0
Hb: 107
Sf-mått: 34 cm, så enligt mätningen skulle magen växt 6 cm på ca 3 veckor. Men är ju inte riktigt säkert att det stämmer med tanke på att det var en annan bm som mätte denna gång. Och då kan det ju bli lite annorlunda mot annars. Hade jag inte varit på ett ul igår så hade jag ju fått åka in på koll men allt såg ju bra ut igår.
Får väl se vad Ingrid får måttet till nästa gång.
Blodtryck: 105/70
Socker: 4,9
Tillväxtultraljud
Glädje när barnmorskan kommer ut och det visar sig vara Marie, den barnmorskan som vi hade hela graviditeterna med Elsa och Love och delvis med Leon. Saknar henne massor i Åtvid! Lite virrig men kanonbra.
Hon kom ihåg oss iallafall ;) Och att Lucas hade önskat sig en bebis med kjol när vi väntade Elsa.
Fanns mycket att prata om.
Ultraljudet gick jättebra. Precis som jag misstänkte så har lillskrot vänt sig med huvudet neråt nu.
Växer på bra och bra mängd fostervatten.
Inte helt samarbetsvillig till en början utan vände och vred på sig men tillslut kunde magen mätas iallafall.
Beräknades väga runt 1857g nu så -3,5%.
Så nu dröjer det ända tills det är dags för förlossningen innan vi får se vår skrutt igen.
Hon undrade om vi ville veta vad det var, det var lite lockande i nån sekund men nä, det vill vi ju ha som överraskning när det är dags.
