Ja, mig har de inte kommit med nånstans ännu. 

Jag var ju på Kvinnokliniken förra veckan. Men allt såg bra ut så inget gynekologiskt som orsakar min anemi iallafall. Skönt det såklart även om jag hoppas att de hittar nåt nån gång eftersom läkaren på vc bestämt sig för att inte ge mig nåt extra järn förrän han vet varför jag har anemi. 
Så jag har en känsla av att jag kommer få må såhär ett bra tag till... 

Ska in och lämna nya prover nästa vecka. Läkaren har semester i två veckor så därför får jag vänta i tre veckor med att lämna dom.. Men pratade med en sköterska förra veckan och hon tyckte att jag kunde ta dom nästa vecka så finns svaren när läkaren kommer tillbaka v.8. 
Och så ändrade hon telefontiden som han hade bokat. Så att han ringer upp en vecka tidigare. Hon tyckte inte att jag skulle behöva gå och vänta så länge. 

Jens pratade ju med en i stallet, hon är överläkare fast inom cancer osv. 
Hon fick se mina senaste provsvar och hon sa det att jag skulle ha fått järnsprutor eller dropp för länge sen med de siffrorna, inget snack om saken. Men läkaren på vc tycker tydligen annorlunda. 

Kan ju inte göra så mycket av det jag vill. Tröttheten kommer fort, jag är otroligt frusen. Att vara ute är nästan inte att tänka på oavsett hur mycket jag pälsar på mig. Jag fryser ju även om det är 25-26 grader inne. 
Och det räcker med att jag är ute i 10 min så tar det flera timmar innan jag fått upp värmen någorlunda i kroppen igen. 
Och den där huvudvärken... 

Och när den där veckan kommer varje månad så tappar jag all energi och symtomerna blir hundra ggr värre. 
Så nu har jag några "roliga" dagar framför mig.... 

Fick åka till vc i måndags också, mitt ben eller ja mest knä började krångla i söndags och det blev då inte bättre. Sköterskan tyckte att mina symtomer kunde tyda på en propp och det var ju samma ben som jag hade problem med efter förlossningen med Idun så jag behövde göra en koll tyckte hon. 
Läkaren klämde och kände och gjorde alla möjliga undersökningar. Men kom iallafall fram till att det inte var nån propp och att det troligen var muskulärt...Troligen alltså, han visste inte annars vad det kunde vara.. 
Så det var ju bara att hoppas på att han hade rätt. 
Nu har det dock lugnat sig så jag hoppas att det håller sig så. 

Trodde att 2018 skulle bli ett bra år, men det har ju verkligen inte börjat bra. Har ju bara bestått av elände. 
Är så trött på det här året redan.