Idag är det tre år sen vi förlorade Axel. Känns inte alls som så länge sen.
För tre år sen låg vi alltså på avdelningen med igångsättning, för att föda fram vår lille kille som hade dött i magen.
Trots att vi aldrig fick träffa honom levande så lämnade han ett hål efter sig som inte går att fylla.
Han kommer alltid att saknas oss.