v.38 (37+0)

 
20 dagar kvar till utsatt datum, låter inte alls mycket egentligen. Men väntan är ännu värre nu när man inte kan ta sig för nåt ju. 
Grabbarna tycker det är dags för bebisen att komma ut snart, de längtar ju de också. Och precis som mamma och pappa är de ju nyfikna på vem som gömmer sig därinne. 
De är så omtänksamma grabbarna så, ligger jag till sängs så kommer de och frågar med jämna mellanrum om jag vill ha nåt eller så. Likaså om jag sitter inne i soffan visserligen. 
Häromdagen var jag sängliggandes på morronen och Liam var hemma från skolan pga huvudvärk. Men han var och kollade till Elsa flera ggr om hon hade vaknat och när hon hade gjort det så smög han in, han trodde att jag låg och sov, och så tog han med sig henne in till tvrummet där han hade koll på henne.
Och han hjälper till massor med Elsa, inte för att han måste utan för att han vill. Är nog lite av hans ögonsten ;) 

Börjat kunna äta lite igen ialla fall, men kroppen är ju helt slut ännu. Var en pärs att ta sig ned och upp för trappan när det var dags för middag. Man får liksom draaaa sig upp för trappen. Tur det finns räcke... 
Arbetar på att få i mig så mycket vätska som möjligt om dagarna också, så det går väl åt rätt håll ialla fall. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0