Han är här!

Dags för en liten rapportering kanske :)

Får väl ta det från början.

I torsdags, 3/10, mådde jag hur konstigt som helst, kunde inte stå på benen så jag tog mig inte ens mellan sovrum och toalett utan hjälp från Jens.
Hade tid till barnmorskan vid 12.30 så det kändes bra att det skulle bli en kontroll.

Kom dit, fick ta prover och inte visade de nåt bra inte. Järnvärdet var nere på 82 och barnmorskan ville skicka in
oss till förlossningen så hon gjorde ett samtal dit.
Alla andra prover såg bra ut, mer färg i ansiktet hade inte skadat såklart. Men det var bara att bli klara hos bm och sen åka hem för att hämta grejer till barnen, få tag i barnvakt och sen hämta Liam i skolan.

Lämnade av barnen hos farmor och faster och sen in till förlossningen.
Fick ligga med ctg och det togs en massa blodprover. Läkarna bestämde sig för att jag skulle ligga kvar och att det skulle bli igångsättning dagen därpå eftersom jag ändå var öppen 3 cm när vi kom in och barnmorskan hade gjort en hinnsvepning.

Värkar hade jag ju också, rätt kraftiga till och från men inte regelbundna. De hjälpte till med att jag öppnade mig
1 cm till under natten men inte mer.
Fick morfin under natten för att jag skulle kunna vila men den gjorde ingen större nytta, under nån timme bara. Sen var det bara att andas genom värkarna eftersom vi hade ett rum utan lustgas osv och alla andra rum var upptagna med de som var lite längre fram i födandet.

Förmiddan fick vi spendera i det rummet också då det var fullt fortfarande. Men läkarna var inne under ronden och det bestämdes att så fort det fanns ett förlossningsrum ledigt så skulle jag flyttas in och det skulle tas hål på hinnorna. Men först fick jag en spruta kortison, de ville börja medicinera med det ifall jag hade någon infektion i kroppen.Strax efter kl 13 så blev ett rum ledigt och läkaren kom. Blev en elektrod på bebisens huvud och sen togs det hål på hinnorna. Sen var det bara att vänta.. De skulle ge det en timme för att se om det kom igång utav bara detta eller om det behövdes sättas in dropp.
Oturligt nog räckte det inte enbart med att ta hål på hinnorna så det fick bli det där förbenade droppet ändå.
Så runt kvart över 2 sattes droppet in och sen började det hända grejer. Värkarna blev starkare och jag fick börja med lustgasen. Har ju haft dropp både med Liam och Lucas och vet att om de ställer droppet för högt så får jag superstarka värkar direkt och ja, man kan ju säga att det blev likadant denna gång fast det gick fortare nu.
15.10 så började jag få etablerade värkar och vid 15.15 började jag få krystvärkar, barnmorskan gjorde en undersökning och jag var bara öppen 5 cm. Men under tiden som hon undersökte så öppnade jag mig de resterande 5 cm och som hon sa, det var ett djävulskt tryck neråt. Så hon kallade in en barnmorska till, undersköterskan och så ringdes det efter läkaren.
Krystvärkarna var nog de värsta jag har varit med om, trots de tre tidigare gångerna. De blev otroligt intensiva och det blev inget uppehåll mellan dem. I "vanliga" fall så blir det ju ialla fall nån liten paus mellan dem så man hinner andas något men inte här inte.
Lustgasen fick bli min bäste vän ;)
Läkaren hann precis in och ställa sig bredvid mig när bebisen såg dagens ljus.

Kl 15.21 så föddes det en liten kille.

 
Så min magkänsla stämde bra denna gång. 

Var lite seg på att komma igång att skrika men efter en liten stunds masserande så kom han igång.
De hade stenkoll på hur jag mådde och så var de ju tvungna att hålla koll på blödningar osv lite extra med tanke mitt redan låga blodvärde.
Supertrött efter förlossningen men det är ju inte riktigt klart där heller..
Moderkakan kom ut och ja, det syntes lite på den att det hade varit en till inne i magen tidigare.
Behövde inte sys ett dugg den här gången heller skönt nog. De klämde och kände på magen med jämna mellanrum och jag höll på att flyga i taket varje gång. Jag hade ju haft så ont i magen, i flera veckor, så jag knappt kunnat ta på den själv och nu efter förlossningen var det ju inte bättre direkt när de skulle klämma på den.

Fick in grattisbrickan, kände mig först hungrig då jag inte hade ätit eller druckit nånting på två dygn men fick inte ned en enda tugga.
Annars brukar det där vara det godaste som finns. Men däremot fick jag i mig en hel del vätska, blev med en gång supertörstig.
Jens var snäll och gav bort sin dricka också ;)
Då bebisen hade lite låg temp så fick Jens ta av sig tröjan och lägga honom mot bröstet och så packades bebisen in i filtar. Så där fick han sitta en liten stund :)

Blev lite väntan på rummet sen innan vi skulle flyttas upp till SpecialBB. Dels ville de ju att jag skulle kunna gå på
toaletten men det är ju inte det enklaste när man inte har druckit nånting tidigare. Men efter lite om och men så
beslutade de att jag skulle få åka upp ändå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0