Bm-besök

Bm-besök imorse och det gick väl relativt bra ialla fall. Det enda som inte var bra var järnvärdet. En förklaring till att jag mått som jag mått på sistone för det låg nämligen bara på 102. Så lågt har jag bara legat en enda gång när jag varit gravid, med Liam.. Då låg jag under 100 två veckor innan förlossningen. 
Har ju haft järnbristanemi en gång tidigare och mådde ju inte så bra då heller men då var jag ju inte gravid. 
Så nu är det att knapra ännu mera tabletter och hoppas på att jag får upp värdet en del. 

Fick också svar på varför jag har så ont "över" magen så att säga.. Livmodern ligger väldigt högt upp och har bara ett par cm till att växa åt det hållet. Sen får den börja växa neråt som barnmorskan sa. 
Man kan väl säga att magen inte är så lite heller kanske, hamnade över alla kurvorna. 
 
Pratade lite om det som hänt med tvillingen och hon undrade om de hade bokat in nån mer kontroll på US. Men läkaren som gjorde ultraljudet då tyckte ju inte att det behövdes även om den andra tvillingen ligger kvar. 
Men barnmorskan var inne på samma linje som jag att en extra kontroll vore nog inte helt fel, så man ser att allt fortfarande ser bra ut. Så hon skulle kontakta läkarn och trycka på lite för ett ul till. 
Borde få reda på det nu under veckan hoppades hon. 
Ny tid för den "trevliga" glukosbelastningen också i slutet av juli. Fick en extratid hos den andra bm också eftersom min är på semester då, bara för att kolla över värdena osv. 

Får väl vara rätt nöjd med viktuppgången också, 5 kg hittills och jag har inte gått upp nånting sen vi förlorade nr 2 så att jag gick upp så "mycket", i mitt fall, i början berodde nog just på att de var två. 
Gick ju upp lite både med Lucas och Elsa, däremot 10 kg med Liam. Men jag är glad för så lite viktuppgång som möjligt, men än är det ju ett tag kvar av graviditeten. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0